Video
Transkription
Havstransportbältet och Golfströmmen.
Havsströmmar har en direkt inverkan på våra liv.
De är avgörande för vårt väder, klimat och mycket mer.
Havsströmmarna och vindar
transporterar värme från ekvatorn till polerna
och fungerar som en stor motor för det globala klimatet.
I haven finns det ett stort antal havströmmar.
Det så kallade havsströmsbältet är väldigt viktigt för vårt klimat.
Den här termen beskriver en kombination av havsströmmar
som resulterar i att fyra av de fem världshaven utbyter vatten med varandra.
De utformar ett världsomfattande cirkulationssystem.
Havstransportsbältet kallas också för “thermohaline” cirkulation
med “thermo” som syftar på temperaturen,
och “haline” till salthalten i vattnet.
Båda avgör densititeten av vattnet.
Medan vattenmassorna delvis flyttas av vinden,
är primärt de olika densiteterna av världshaven
ansvariga för deras rörelser.
Varmt vatten har en lägre densititet och stiger medan kallt vatten sjunker.
Vattnets densititet ökar även vid högre salthalt.
Vid ekvatorn är värmen från solen avsevärt starkare
vilket resulterar i stor avdunstning och ökar då vattnets saltmängd.
Det är där som Golfströmmen börjar.
Golfströmmen är mycket viktig för det europeiska klimatet.
Dess längd på 10,000 km gör den till en av de längsta och snabbaste havsströmmarna på jorden,
och den är väldigt varm.
På ungefär 2 m/s driver den ett hundra miljoner kubikmeter vatten per sekund,
mot Europa.
En konstant blåsande vind, den sydostliga passadvinden,
driver varmt ytvatten mot nordväst, till den Mexikanska gulfen,
där det värms upp till 30 grader celsius.
Jordens rotation och de västliga vindarna driver sedan
Golfströmmen mot Europa och delas upp.
En del flyter söderut, en annan österut till Kanarieöarna,
och den tredje delen flyter mot norr där den avger mycket värme
till atmosfären som den nordantlantiska havsströmmen.
Vattnet blir kallare där.
Dess salthalt och densititet höjs på grund av avdunstningen
och den åker ner mellan Grönland, Norge och Island.
Där hittar vi även de största vattenfallet på jorden.
Det så kallade “Skorstenarna”, ca 15 km breda pelare av vatten som faller upp till 4000 m.
17 000 000 m3 vatten per sekund, eller ca 15 gånger mer vatten än
vattnet som finns i alla floder i världen.
Detta skapar en stark malström, vilken konstant suger in nytt vatten
och är anledningen till att Golfströmmen rör sig mot Europa.
Oräkneliga arter använder Golfströmmen som ett transportmedel på deras resor
från Karibien mot nordliga områden.
Men den för inte bara med sig djur;
en enorm mängd av varmt luft följer också med den.
För att producera samma mängd av värme som den för med sig till kusterna i Europa,
skulle vi behöva 1 miljon kärnkraftverk.
Det är därför vi även kallar Golfströmmen för en värmepump.
Utan den, skulle temperaturen vara avsevärt kallare här,
åtminstone fem till tio grader.
Istället för frodiga fält, skulle vi har långa vintrar och glesa istäckta
landskap i Europa.
De senaste åren har forskare och experter i media upprepat
uttryckt sin oro för att Golfströmmen kan komma att stanna av
på grund av klimatförändringarna.
För om polarisen verkligen smälter, kommer saltmängden i vattnet
utanför Grönland sjunka, precis som densititeten.
Den Nordantlantiska havsströmmen skulle inte längre vara tung nog,
och därför skulle den inte sjunka som den brukar.
I värsta fall, skulle få Golfströmmen, vår värmepump, att stanna.
Vissa klimatexperter tror även de att klimatförändringar kan komma att
kompensera för denna effekt.
Vi vet att det kan vara normalt för klimatet att ändras
genom att titta på den utveckling av jorden som skett de senaste miljoner åren.
Det har varit istider och varma perioder.
Under den sista istiden, förstörde en gigantisk flod av smältvatten
den värmebringande Nordantlatiska havsströmmen, vilket täckte det norra halvklotet med is.
Forskare har olika syn på inverkan som klimatförändringarna kommer att ha
på havströmsbältet, men en sak är säker:
när klimatet förändras, kommer det komplexa systemet av havströmmar och vindar
som har förblivit någorlunda stabilt sedan den senaste istiden,
förändras på sätt som vi just nu inte förstår.