Video

Transkription

Cancer är en läskig och mysterisk sak.

I processen att försöka förstå det

för att bli bättre på att döda det

hittade vi en biologisk paradox som förblir oförklarad än i dag.

Stora djur verkar vara immuna mot cancer,

vilket inte är logiskt.

Desto större djuret är, desto mer cancer borde det ha.

För att förstå varför måste vi först ta en titt på vad cancer är för något.

Kurzgesagt intromusik

Våra celler är protein robotar som är gjorda av hundratals miljoner delar.

Ledda endast av kemiska reaktioner,

skapar de och monterar ner strukturer,

upprätthåller en metabolism för att få energi

eller gör nästan perfekta kopior av sig själva.

Vi kallar dessa komplicerade reaktionerna “pathways” (gångstigar).

De är biokemiska nätverk efter nätverk, hopslingrad och uppstaplade på varandra.

De flesta av dem kan knappt förstås av människan men de fungerar ändå perfekt…

Tills… De inte gör det.

Med miljarder och triljarder reaktioner som sker i tusentals nätverk över flera år,

är inte frågan ‘om’ något går fel utan ’när’ något går fel.

De små misstagen blir till slut så många att maskineriet i sin helhet blir korrupt.

För att se till att det inte löper ur kontroll,

har våra celler avlivnings-knappar som gör att de begår självmord.

Men avlivnings-knapparna är inte helt osvikliga.

Om de misslyckas, kan en cell bli en cancercell.

De flesta dödas av immunsystemet väldigt snabbt.

Men detta är ett nummerspel.

Med tillräckligt mycket tid gör en cell tillräckligt med misstag, som inte blir upptäckta och börjar göra mer av sig själv.

Alla djur måste hantera det här problemet.

I allmänhet, är cellerna av olika djur lika stora.

Cellerna av en mus är inte mindre än dina. Den har bara färre celler totalt, och en kortare livstid.

Färre celler och en kortare livstid innebär en mindre chans för att saker går fel eller att celler muterar,

eller åtminstone borde det betyda det.

Människor lever ungefär 50 gånger längre än en mus och har ungefär 1 000 gånger fler celler,

men risken för cancer är nästan densamma för människor som möss.

Ännu konstigare är att blåvalar har ungefär 3 000 gånger så många celler som människor,

men verkar inte få någon cancer alls.

Detta är ‘Peto’s paradox’

Den förvirrande insikten att stora djur har mycket mindre cancer än vad de borde ha.

Forskare tror att det finns två sätt att förklara paradoxen; evolution och hypertumörer.

Lösning ett: Utvecklas eller bli en cancerklump.

När flercelliga organismer utvecklades för 600 miljoner år sedan,

blev djur större och större.

Vilket ökade antalet celler och därav ökade chansen att celler skulle bli korrupta.

Så kollektivet behövde investera i bättre och bättre försvar mot cancer.

De som inte gjorde det, dog ut.

Men cancer händer inte bara.

Det är en process som innehåller ett flertal enskilda misstag och mutationer,

I flera specifika gener inuti samma cell.

Dessa gener heter ‘protoonkogener’ och när de muterar så är det dåliga nyheter.

T.ex. med rätt mutation, kan en cell till exempel förlora sin förmåga att döda sig själv.

En ytterligare mutation kan göra att den kommer att utveckla förmågan att gömma sig.

En till kan göra att den skickar ut signaler för att få resurser.

Ytterligare en kan göra att den kommer att föröka sig snabbt.

Dessa onkogener har dock en antagonist;

Tumörsupressorgener (Tumörförtryckargener).

De förhindrar att dessa allvarliga mutationer sker, men de kan också beordra cellen att förgöra sig själv om cellen inte kan repareras mera.

Det visar sig att stora djur har ett ökat antal av dessa.

På grund av detta, behöver elefantens celler fler mutationer än mössens celler för att utveckla en tumör.

De är inte immuna men tål mer.

Denna anpassning kommer antagligen med en sorts pris, men forskare vet fortfarande inte vad det är.

Kanske gör tumörsuppressorgener så att elefanter åldras snabbare senare i livet,

Eller så saktar de ner hur snabbt skador läker.

Vi vet ännu inte.

Men lösningen på paradoxen är kanske något annat.

“Hypertumörer”

Lösning 2: Hypertumörer.

Lösning 2: Hypertumörer. (Japp)

Lösning 2: Hypertumör (Ja, på riktigt)

Hypertumörer är döpta efter hyperparasiter: parasiterna av parasiter.

Hypertumörer är tumörerna av tumörer.

Cancer kan ses som en kollaps av samarbete.

Vanligtvis, arbetar cellerna tillsammans för att forma strukturer som organ, vävnader,

Eller element av immunsystemet.

Men cancerceller är själviska och arbetar endast för sin egna kortvariga fördel.

Om de lyckas så skapar de tumörer: stora cancerknölar som kan vara väldigt svåra att döda.

Att skapa en tumör är dock hårt arbete.

Miljoner eller biljoner av cancerceller förökar sig snabbt, vilket kräver mycket resurser och energi.

Mängden av näringsämnen de kan stjäla från kroppen blir gränsen på deras tillväxt.

Så tumörcellerna lurar kroppen att skapa nya blodkärl direkt till tumören, för att mata saken som dödar den.

Och här kan naturen av cancerceller bli deras egna undergång.

Cancerceller är medfött ostabila så kan de fortsätta muteras.

Några fortare än deras vänner.

Om de göra detta ett tag,

kommer kanske en av kopiorna av kopiorna från den ursprungliga cancercellen,

plötsligt se sig själv som en individ igen och sluta samarbeta.

Vilket betyder precis som kroppen,

blir den ursprungliga tumören helt plötsligt en fiende,

som slåss för samma knappa mängd näringsämnen och resurser.

Så kan de nyligt muterade cellerna göra en hypertumör.

Istället för att hjälpa, stänger de av blod tillförseln till deras föredetta kompisar,

vilket kommer att svälta och döda de originella cancer cellerna.

Cancer dödar cancer.

Denna process kan upprepas om och om igen,

och detta kan förhindra cancer från att bli ett problem för en stor organism.

Det är möjligt att större djur har mer hypertumörer än vi inser,

de kanske inte blir tillräckligt stora för att märkas

Vilket är vettigt eftersom en tumör på 2 gram, är 10% av en mus kroppsvikt,

medan det är mindre än 0,002% av en människas kroppsvikt.

och 0,000002% av en blåvals.

Alla tre tumörer behöver samma antal celldelningar och har samma antal celler.

Så en gammal blåval kan vara full av små cancrar och bara inte bry sig.

Det finns andra föreslagna lösningar på ‘Peto’s paradox’,

så som olika metaboliska hastigheter,

eller olika cellulära arkitekturer.

Men just nu vet vi bara inte.

Forskare arbetar på problemet.

Att lista ut hur stora djur är så uthålliga mot en av de farligaste sjukdomarna vi vet,

kan skapa en öppning till en nya terapier och botemedel.

Cancer har alltid varit en utmaning.

Idag, börjar vi äntligen förstå den,

och genom att göra det, kan vi kanske övervinna den en dag.

Den här videon var sponsrad av….

DIG!

Om du vill hjälpa oss göra mer, kan du göra det genom att stötta oss på Patreon,

eller genom att skaffa dig en av de fina sakerna vi gjort.

Som vår ‘Space Explorer Notebook’ med infografiska sidor och unika idéer för att inspirera din kreativitet.

Eller ett infografisk affischpaket,

eller den mycket sköna Kurzgesagt munkjackan,

eller om du missade den den första gången, den andra versionen av vår ‘gratitude journal’.

Vi lägger ner mycket tid och kärlek i våra klädesplagg precis som med våra videon,

eftersom vi bara vill lägga ut saker i världen som vi känner oss bra om.

Kurzgesagt är ett projekt som inte borde fungera egentligen.

Videon som den här du precis tittade på tar månader att göra klart och enda anledningen till varför vi kan lägga ner så mycket tid,

är på grund av din stöttning,

eftersom du tittar och delar och för att du bryr dig.

Tack för att du tittade.

(Rymdigt Kurzgesagt tema)