Video
Transkription
Terrorism är väldigt obehagligt, särskilt när det sker i vår närhet
och inte på en avlägsen plats.
Ingen tycker om att vara rädd, och vi var angelägna om att få rädslan att försvinna.
Så vi begärde högre säkerhet.
Under det senaste årtiondet har det blivit allt vanligare
att medborgerliga friheter urholkas och att myndigheter spionerar på medborgare
för att samla in och lagra deras privata information.
Det spelar ingen roll om du följer höger- eller vänsterpolitik,
detta påverkar oss alla.
Så vi måste titta på informationen och ärligt fråga oss själva,
“Har allt detta faktiskt gjort oss tryggare?”
Efter 11:e september beslöt sig USA:s regering för
att lagen inte hade förändrats i takt med teknologin.
Så de skapade “Programmet för övervakning av terrorism”
till en början för att lyssna av kommunikation kopplad till al-Qaeda.
Tjänstemän var övertygade om att hade programmet funnits före 11:e september,
så hade terroristerna kunnat stoppas.
Men snart användes också de nya befogenheterna för att bevisa skuld genom sammankoppling.
FBI använde sig av invandringsregister för att identifiera
Arabiska och Muslimska utlänningar i USA.
På grund av detta tvingades 80 000 personer att registrera sig,
och ytterligare 8 000 kallades till intervju med FBI,
och fler än 5 000 fick sitta i häkte av förebyggande skäl.
Inte en enda terrorist lokaliserades i vad som har kallats
den mest aggressiva nationella kampanjen för etnisk profilering
sedan Andra Världskriget.
Hur vanligt det sedan har blivit att myndigheter
samlar in och lagrar personlig data om medborgare
offentliggjordes av informationsläckan i och med Snowden-dokumenten år 2013.
De visade hur NSA kan begära information
om användare från företag såsom Microsoft eller Google
utöver deras dagliga datainsamling från civil internettraffik
såsom e-postinnehåll och kontaktlistor.
Så istället för att fokusera på brottslingar
vänder regeringar alltmer av sin uppmärksamhet mot allmänheten.
Men om du letar efter en nål i en höstack
hjälper det inte att lägga mer hö på högen.
Tvärtom, samtliga av den senaste tidens framgångar för NSA
har resulterat från traditionell målövervakning.
Trots höga förväntningar har NSAs övervakningsprogram
inte hindrat någon större terroristattack.
Till exempel fanns en av bombarna vid Boston Marathon redan bland FBIs mål.
Så vad vi behöver är inte ännu mer slumpmässig information,
utan bättre sätt att förstå och använda oss av informationen vi har.
Spionorganisationer driver dessutom på för att lamslå kryptering.
I början av år 2016 bad FBI Apple att producera ett bakdörrsprogram
för att avaktivera krypteringen i en terrorists iPhone.
Apple vägrade öppet, inte bara för att programmet skulle kunna användas till att permanent
försvaga laglydiga medborgares integritet över hela världen,
men även i rädsla för att det skulle kunna öppna upp för en våg av regeringar som begär åtkomst
till en teknologi som används av miljarder människor,
en rädsla som formats av säkerhetsexperter och krypterare.
Några veckor senare meddelade FBI att de hade lyckats hacka telefonen själva,
och erkände i princip att de hade ljugit inför offentligheten om behovet av en bakdörr,
vilket ifrågasätter spionorganisationernas trovärdighet
i debatten om integritet och säkerhet,
särskilt med tanke på att till exempel NSA redan har förmågan
att sätta på din iPhone-mikrofon eller kameran i din bärbara dator
utan att du vet om det.
Farhågor om detta bemöts ofta med argumentet:
“Om du inte har något att dölja så har du inget att frukta.”
Men det resonemanget skapar bara ett klimat av förtryck.
Att vilja hålla delar av ditt liv privat
innebär inte att du gör något fel.
Just nu lever vi i en demokrati.
Men föreställ dig skadan som skulle kunna ske om all vår data föll i fel händer
tillsammans med tillgången till våra apparater.
Lagar mot terrorism gör det möjligt för myndigheterna att utreda och straffa
brott som inte är relaterade till terrorism mer aggressivt.
Om du ger polisen kraftfulla verktyg kommer de att använda dem.
Därför är demokratisk tillsyn så viktig:
även om verktygen och lagarna inte används mot dig idag,
kan de användas mot dig imorgon.
Efter terroristattackerna i Paris i november år 2015
utvidgade Frankrike sina redan omfattande terrorismlagar
genom att ge polisen fler och större befogenheter att utföra razzior
och sätta människor under husarrest.
Inom några veckor framkom bevis för att dessa befogenheter användes
för oavsiktliga ändamål, såsom att tysta ned demonstrationer mot klimatförändring.
Spaniens, Ungerns, och Polens regeringar
har introducerat restriktivare lagar för mötes- och yttrandefrihet.
Yttrande- och pressfriheten i Turkiet
har försvagats allvarligt under de senaste åren,
och personer har dömts till fängelse för att ha riktat kritik mot regeringen.
Inget av detta hjälper oss att bekämpa terrorism effektivt.
Motiveringen må vara god, till och med ädel,
men om vi tillåter våra förtroendevalda regeringar att begränsa våra personliga friheter
vinner terroristerna.
Och värre är att om vi inte är försiktiga
kanske vi långsamt rör oss mot en övervakningsstat.
Datan är tydlig: urholkningen av våra rättigheter, i kombination med massövervakning,
har inte lett till några avsevärda framgångar så här långt,
men det har förändrat vårt samhälle.
Terrorism är ett komplext problem…
… utan enkla lösningar.
Inga säkerhetsanordningar kan hindra några få personer
från att bygga en bomb i sin källare.
Vi bör ha proportionalitetsprincipen i åtanke.
Att skapa en huvudnyckel för att komma in i miljontals telefoner
är inte detsamma som att söka igenom ett enda hus.
I de flesta länder tillåter lagen redan ett antal åtgärder,
inklusive inriktad övervakning.
För att kunna dra full nytta av den existerande potentialen
behöver vi bättre internationellt samarbete
och effektivare säkerhets- och utrikespolitik,
bättre tillämpning av våra nuvarande lagar istället för nya och strängare lagar
som försvagar våran frihet.
Låt oss inte av rädsla förstöra det som vi är allra stoltast över:
demokrati och våra grundläggande rättigheter och friheter.
Den här videon skapades med stöd från Patreon.com
och European Liberties Platform, http://www.liberties.eu.
Undertexter av Alice Olsson.