Video

Transkription

Har du någonsin diskuterat om kärnkraft?

Vi har, och vi fann det frustrerande och förvirrande,

så låt oss försöka ta itu med detta ämne.

[Introduktion]

Det hela började på 1940-talet.

Efter chocken och fasan av kriget och användningen av atombomben,

så var kärnenergi en lovande fredlig spin-off av den nya tekniken,

som kunde hjälpa världen att komma på fötter igen.

Alla hade vilda fantasier.

Skulle elektricitet bli gratis?

Skulle kärnkraften kunna hjälpa oss att bosätta Antarktis?

Skulle det finnas kärnkraftsdrivna bilar, plan eller hus?

Det verkade som att detta var bara några års hårt arbete från verklighet.

En sak var säker: framtiden var nukleär.

Bara några år senare var det som en slags atomåldersbakfylla;

det visade sig att kärnkraft var mycket komplicerad och mycket dyr.

Att tillämpa teknik från fysik var lätt i teorin,

men svårt i verkligheten.

Dessutom tyckte privata företag att kärnkraft var alltför riskabelt

att investera i; de flesta av dem skulle mycket hellre fortsätta med gas, kol och olja.

Men det fanns många människor som inte ville överge

löftet från atomåldern; en spännande ny teknik,

möjligheten till extremt billig el,

möjligheten att bli oberoende av import av olja och gas,

och i vissa fall, en hemlig önskan att ha kärnvapen

gav en stark motivation att fortsätta.

Kärnkraftens storhetstid kom till slut i början av 1970-talet,

när krig i Mellanöstern orsakade att oljepriset sköt i höjden i hela världen.

Kommersiellt intresse och investeringar ökade lavinartat.

Mer än hälften av alla kärnreaktorer i världen byggdes

mellan 1970 och 1985.

Men vilken typ av reaktor skulle man bygga, med tanke på hur många olika typer

det fanns att välja mellan?

En överraskande underlägsen kandidat vann:

Lättvattenreaktorn.

Den var inte särskilt innovativ och, den var inte så populär bland forskare,

men den hade några stora fördelar:

den var redan tillgänlig, den fungerade, och den var inte särskilt dyr.

Så, vad gör en lättvattenreaktor?

Den grundläggande principen är chockerande enkel:

den värmer upp vatten genom en konstgjord kedjereaktion.

Kärnklyvning frigör flera miljoner gånger mer energi

än vad någon kemisk reaktion skulle kunna.

Riktigt tunga element som bara knappt är stabila, som uran-235,

bombarderas med neutroner.

Neutronen absorberas, men resultatet är instabilt.

De flesta gångerna delar den sig i snabba, lättare element,

några ytterligare fria neutroner, och energi i form av strålning.

Strålningen värmer det omgivande vattnet, medan neutronerna upprepar processen med andra atomer,

som frigör fler neutroner och mer strålning i en kontrollerad kedjereaktion.

Detta skiljer sig mycket från den snabba, destruktiva skenande reaktionen i en atombomb.

I vår lättvattenreaktor behövs en moderator för att styra neutronernas energi.

Vanligt vatten gör jobbet, vilket är mycket praktiskt, eftersom vatten ändå används

för att driva turbinerna.

Lättvattenreaktorn blev framstående eftersom den är enkel och billig.

Men den är varken den säkraste, mest effektiva, och inte heller den mest tekniskt eleganta

kärnreaktorn.

Den nya kärnkraftsoptimismen varade dock knappt i ett decennium;

år 1979 så undvek kärnkraftverket på Three Mile Island i Pennsylvania

knappt en katastrof när dess kärna smälte.

År 1986 hotade Tjernobylkatastrofen Centraleuropa

med ett radioaktivt moln och, år 2011 öppnade den utdragna Fukushimakatastrofen

nya diskussioner och ny oro.

Även fast 218 nya kärnkraftsreaktorer aktiverades under 1980-talet

så har deras antal och kärnkraftens andel av den globala elproduktionen stagnerat

sedan slutet av 1980-talet.

Så hur ser situationen ut i dag?

Idag står kärnkraften för ca 10% av världens energibehov.

Det finns cirka 439 kärnreaktorer i 31 länder.

Cirka 70 nya reaktorer är under konstruktion 2015,

de flesta av dem i länder med stark tillväxt.

Totalt sett så planeras 116 nya reaktorer att byggas i hela världen.

De flesta kärnreaktorer byggdes för mer än 25 år sedan med ganska gammal teknik.

Mer än 80% är olika typer av lättvattenreaktorer.

Idag står många länder inför ett val: Det dyra valet att byta ut

de åldrande reaktorerna, eventuellt med mer effektiva, men mindre testade modeller,

eller ett steg bort från kärnkraften mot nyare eller äldre teknik

med olika kostnader och miljöeffekter.

Så borde vi använda kärnenergi?

Argumenten för och emot kommer att presenteras här nästa vecka.

Prenumerera, så att du inte missar det!