Video

Transkription

Solsystemet. Vårt hem i rymden

Vi lever i en fridfull del av Vintergatan.

Vårt hem är Solsystemet,

en 4,5-miljarder-årig formation som flyger runt galaxens centrum

med en fart på 200 000 km/t och cirklar det en gång var 250 miljoner år.

Vår stjärna, Solen är mittpunkten i Solsystemet.

Den blir kretsat av åtta planeter,

biljoner asteroider och kometer och några dvärgplaneter.

De åtta planeterna är uppdelade i fyra planeter som vår:

Merkurius, Venus, Jorden och Mars,

och fyra gasjättar: Jupiter, Saturnus, Uranus och Neptunus.

Merkurius är den minsta och lättaste av alla planeterna.

Ett år på Merkurius är kortare än en dag på Merkurius, vilket leder till

enorma variationer i temperatur.

Merkurius har ingen atmosfär eller någon måne.

Venus är en av de ljusaste objekten i solsystemet och är överlägset

den varmaste planeten, med ett atmosfärisk tryck som är

92 gånger högre än på jorden.

En intensiv växthuseffekt betyder att Venus aldrig

blir kallare än 437 °C.

Venus har heller ingen måne.

Jorden är vårt hem och den enda planeten

med temperaturer som är måttliga nog att tillåta ett överflöd på flytande vatten.

Dessutom är planeten den enda plats där bekräftat liv finns.

Jorden har en måne.

Mars är den näst minsta planeten i Solsystemet

och knappt stor nog att bibehålla en mycket tunn atmosfär.

Planetens Olympus Mons är det största berget i Solsystemet,

mer än tre gånger högre än Mount Everest.

Mars har två små månar.

Jupiter är den största och mest massiva planeten i Solsystemet.

Den består för det mesta av väte och helium

och är platsen för den största och kraftfullaste stormen vi känner till.

Den största stormen, den Stora Röda Fläcken, är tre gånger större är Jorden.

Jupiter har sextiosju månar.

Saturnus är den näst största planeten men är den planeten med minst massa

av alla planeter.

Om du hade ett tillräckligt stort badkar, skulle Saturnus simma i det.

Saturnus är också känt för sitt stora, väldigt synbara ring-system.

Planeten har sextiotvå månar.

Uranus är den tredje största planeten och en av de kallaste.

Av alla gasjättar är den även den minsta.

Det speciella med Uranus är att planetens rotations-axel

är lutat i sidled i jämförelse med de andra sju planeterna.

Planeten has tjugosju månar.

Neptunus är den sista planeten i Solsystemet och är lik Uranus.

Uranus är så långt bort från solen att ett år på Uranus är 164 år på Jorden.

Den högsta vindhastigheten någonsin mätt var i en storm på Neptunus

på lite under 2,100 km/h.

Neptunus har fjorton månar.

Om vi jämför storleken på planeterna,

blir skillnaderna mellan dom ännu tydligare.

Jupiter leder när det kommer till storlek och vikt;

lilla Merkurius, å andra sidan,

är mindre är en av Jupiters månar, Ganymede.

Jupiter är så massiv att planeten innehar ungefär 70% av massan

av alla planeter och har en massiv påverkan på sin omgivning.

Det är en välsignelse för Jorden, eftersom Jupiter drar till sig de flesta

av de farligt stora asteroiderna som skulle kunna radera ut allt liv på Jorden.

Men även Jupiter är en dvärg om man jämför den med våran stjärna, Solen

Att kalla den massiv gör inte Solen någon rättvisa.

Den utgör 99.86% av massan i vårat solsystem.

För det mesta består det av väte och helium.

Bara 2% är gjort av tyngre element, såsom syre eller järn.

I sin mitt, smälter Solen ihop 620 miljoner ton med väte varje sekund

och genererar tillräckligt med energi för att tillgodose människans behov i åratal.

Men det är inte enbart de åtta planeterna som ligger i omloppsbana kring våran Sol.

Biljoner asteroider och kometer ligger också i omloppsbana.

De flesta av dom finns i två bälten:

asteroidbältet mellan Mars och Jupiter

och Kuiperbältet vid solsystemets yttre kant.

Dess bälten är hem för oräkneliga objekt, vissa lika stora som dammpartiklar,

och andra, lika stora som dvärgplanter.

Det mest välkända föremålet i asteroidbältet är Ceres

och de mest välkända objekten i Kuiperbältet är Pluto, Makemake och Haumea.

Vanligtvis beskriver vi asteroidbältet som

en tät samling himlakroppar som konstant kolliderar med varandra.

Men i själva verket är asteroiderna utspridda på ett område som är

so obeskrivligt stort att det är svårt att se två asteroider samtidigt.

Trots de miljarder föremål som finns i dem

är asteroidbälterna egentligen rätt tomma ställen.

Och trots det sker det kollisioner om och om igen.

Massan av de båda bälterna är också väldigt oimponerande

asteroidbältet har lite mindre är 4% av våran månes massa, och

och Kuiperbältet är också mellan en tjugofemtedel och en tiondel av Jordens massa.

En dag kommer solsystemet att upphöra att existera.

Solen kommer att dö, och Merkurius, Venus och kanske även Jorden kommer att förstöras.

Om 500 miljoner år kommer det att bli varmare och varmare till det vid en punkt

kommer det att smälta Jordens skorpa.

Sedan kommer Solen att växa och växa och antingen svälja Jorden hel

eller åtminstone förvandla den till ett hav av lava.

När den har bränt upp allt sitt bränsle och förlorat all sin massa,

kommer den att krympa till en vit dvärg och brinna lätt i några miljarder år till

tills den slocknar helt.

Och efter det kommer liv i solsystemet inte längre vara möjligt.

Vintergatan kommer inte ens att märka det.

En liten del av den i en av armarna kommer att bli en liten bit mörkare.

Och mänskligheten kommer sluta att existera eller ha lämnat Solsystemet

på jakt efter ett nytt hem.