Video

Transkription

Tre anledningar till varför vi borde sluta använda kärnkraft.

Ett: kärnvapensspridning

Kärnteknik gjorde en våldsam entré på världsscenen:

Bara ett år efter världens första kärnvapenstest i 1944,

blev två storstäder förstörda av bara två enstaka bomber.

Efter det, utvecklades reaktorteknik sakta

som ett sätt att generera elektricitet,

men det har alltid förknippats med dess nära relation till kärnvapensteknologi.

Det är nästintill omöjligt att skapa kärnvapen

utan tillgång till reaktorteknologi.

I själva verket, är syftet med ickespridningsavtalet att

sprida kärnteknik utan att sprida kärnvapen

dock med begränsad framgång.

På 40 år har fem länder utvecklat egna vapen

med hjälp av kärnreaktorteknologi.

Sanningen är att det kan vara väldigt svårt att skilja på

ett hemligt kärnvapenprogram från fredlig användning av kärnkraft.

På 1970 talet, sålde med glädje de stora aktörerna inom kärnkraft, fredlig teknologi

till mindre länder, vilka sedan skapade egna vapen.

Vägen till dödliga kärnkraftsvapen hjälps alltid av fredliga reaktorer.

Två: kärnavfall och förorening.

Använt kärnbränsle är inte bara radioaktivt, men innehåller också

extremt giftiga kemikalier med ämnen som plutonium.

Det förlorar sin skadlighet långsamt över många tiotusentals år.

Och det finns också en process som heter upparbetning, det betyder

att utvinningen av plutonium från använt kärnbränsle.

Den kan användas för två saker:

att bygga kärnvapen eller att använda det som nytt bränsle.

Men nästan ingenting av det används som bränsle, för att vi inte har

rätt typ av reaktorer för det.

Ett milligram kommer döda dig; några kilogram kan göra en atombomb; och även

ett oansenligt land som Tyskland har bokstavligen massor av plutonium

som bara ligger och skräpar, för att upparbetning lät som en bra idé för några årtionden sedan.

Och vart kommer allt avfall ta vägen?

Efter att ha dumpat det i havet blev förbjudet har vi försökt gräva ner det

men vi kan inte hitta en plats där det är garanterat säkert

i tiotusentals år.

Över 30 länder driver nästan 400 reaktorer, och de hanterar

flera hundra tusentals ton av kärnavfall

och bara ett land överväger seriöst

ett permanent civilt avfallslager: lilla Finland.

Tre: olyckor och katastrofer.

Under de 60 år vi har använt kärnkraft, har det varit 7 stora olyckor

i reaktorer eller faciliteter som arbetar med kärnavfall.

Tre av dem kontrollerades för det mesta, men fyra av dem släppte ut märkbara

mängder av radioaktivitet i miljön.

Under 1957, 1987 och 2011, blev stora utrymmen av land i Ryssland, Ukraina och Japan

klassificerade som olämpliga för mänsklig bebyggelse i de kommande årtionden.

Antalet dödsfall är starkt ifrågasatt, men är antagligen i tusentalen.

Dessa katastrofer hände med kärnreaktorer av väldigt olika typer,

i väldigt olika länder, och många årtionden isär.

Om man kollar på numren, kan vi lika gärna fråga oss själva,

“Är 10% av världens energi utbud

värt en förödande katastrof varje 30 år?

Skulle 30% vara värt en till Fukushima eller Chernobyl

någonstans på jorden varje 10 år?

Vilken plats skulle behöva bli förorenad innan vi säger ‘inget mer’?

Var går gränsen?”

Så, borde vi använda kärnkraft?

Riskerna kan överväga fördelarna, och vi kanske borde

sluta se i den här riktningen och släppa den här teknologin för gott.

Om du vill höra andra sidan av argumentet

eller en kort introduktion till kärnkraft, tryck här.