Är GMO bra eller dåligt? Genteknik & Vår mat | Kurzgesagt

🎁Amazon Prime 📖Kindle Unlimited 🎧Audible Plus 🎵Amazon Music Unlimited 🌿iHerb 💰Binance

Video

Transkription

GMOs är en av de mest kontroversiella områdena av naturvetenskap.

Genetisk modifiering används i många fält, men även fast medicinska medel som GM insulin är i stor del accepterat,

så hettar debatten upp när det kommer till mat och grödor.

Varför är det så?

Varför blir samma sak behandlat så olika?

Låt oss försöka komma till botten med detta och utforska faktan, rädslan och framtiden för GMOs.

Människor har genetiskt modifierat växter och djur i tusentals år.

Kanske några av dina grödor hade extra bra utdelningar?

Kanske var en av dina vargar speciellt lojal till dig?

Så du gjorde den smarta saken och avlade fram djur och växter med egenskaper som var nyttiga för dig.

Egenskaper tyder på ett uttryck av gener.

Så med varje generation blev dessa gener mer understrukna.

Efter tusentals år har nästan varje planta och djur omkring oss blivit drastiskt annorlunda ifrån dess icke domesticerade förfader.

Så om människor har ändrat gener i tusentals år, vad är det som gör “Genetiskt Modifierade Organismer”, eller GMO annorlunda?

Selektiv avel är is stort sett en förhoppning på tursamma träffar.

Genetisk modifiering eliminerar den faktorn. Vi kan välja de egenskaper vi vill ha.

Få frukter att växa sig större,

bli immuna mot skadeinsekter, etc.

Så varför är folk oroliga om dem?

Låt oss börja med de vanligaste protesterna mot GMOs.

Genflöde, menande att genmodifierade grödor skulle kunna blandas med traditionella grödor och introducera skadliga nya egenskaper i dem.

Det finns en metod som kanske kan garantera ett fullständigt skydd för detta, men är ett stort motargument för GMO i sig självt.

Terminator frön.

Idén är att de kan producera sterila plantor vilket skulle kräva att bönder skulle behöva köpa nya frön varje år.

Dock så genererade själva konceptet av detta enorma protester i den offentliga sektorn vilket stoppade teknologin ifrån att sättas i arbete.

Detta för oss tillbaka till det oönskade spridandet av modifierat DNA.

Det har varit fall av GMOs växande på andra platser än de var planterade, och spår av modifierade gener var funna i utomstående grödor.

Men genmodifierade plantor kan inte gå fullständigt vilda.

Alla grödor pollinerar sig själva och alla grödor måste vara besläktade för att kunna mingla.

Det finns också tillväxts metoder som “buffring” zoner för att hålla oönskade korsningar till ett minimum.

Men om det är möjligt i princip att en GMO kan blandas med med en icke GMO,

så framkommer en mer viktig fråga.

Är mat som kommer ifrån genmodifierade grödor annorlunda ifrån mat från icke GMO grödor?

Den här frågan har varit viktig ifrån första början.

Genmodifierade plantor som är menade att ätas blir kontrollerade för möjliga risker av ett flertal organ.

Efter 30 år och tusentals studier så är vetenskapen fastställd.

Att äta GMO plantor är inte mer riskabla än deras icke GMO motsvarigheter.

Men ta inte bara vårt ord för det, källorna för detta och andra åsikter är i video deskriptionen.

Men hur är det med plantor som blivit modifierade till att bli giftiga?

Till exempel BT grödor.

En gen lånad ifrån bacterium Bacillus Thuringiensis låter genmodifierade plantor producera ett protein som förstör digestiv systemet för specifika skadeinsekter.

Plantan skapar sin egen pesticid.

Insekter som äter den dör.

Det låter oroväckande.

Pesticid sprejer kan bli bortsköljda.

Medan gift i BT grödor är innuti plantan.

Men det är egentligen inte någon stor grej.

Gift är bara en fråga om olika perspektiv.

Vad som är harmlöst för en art, kan döda en annan.

Kaffe till exempel är ett gift som dödar insekter men det är harmlöst för oss.

Eller choklad till exempel, det är farligt för hundar men en njutning för människor.

BT grödor producerar ett protein som är skräddarsydd till den specifika designen av ett antal insekter; det är fullständigt harmlöst för oss.

Det finns också den motsatta inriktningen.

Plantor som är modifierade att vara resistenta mot ogräsmedel.

På det sättet kan bönder använda mycket ogräsmedel för att döda växter som konkurrerar för resurser utan att skada grödan.

Här är vart vi hittar den mörka sidan av GMOs.

För pesticid industrin är GMOs stora affärer.

Över 90% av alla avsalugrödor i USA är resistenta mot ogräsmedel, mest mot glyfosat.

Resultatet är att användandet av glyfosat har ökat väldigt mycket.

Det är inte fullständigt dåligt, glyfosat är mycket mindre skadligt för människor än många ogräsmedel.

Men, detta betyder att bönder blir starkt uppmuntrade till att luta på denna metod fullständigt vilket skulle leda till att man kastar mer balanserade sätt att hantera ogräs åt sidan.

Det är en av de mest fundamentala problemen med GMO debatten.

Mycket av kritiken mot denna teknologi är egentligen kritik mot det moderna agrikulturella klimatet och affärsteknikerna av de enorma företag som kontrollerar vår mat tillförsel.

Denna kritik är inte bara valid men också viktig.

Vi måste förändra agrikulturen till en mer hållbar modell.

GMOs som en teknologi är faktiskt en allierad och inte en fiende i den kampen eftersom den hjälper att rädda och skydda naturen och minimerar vår påverkan på miljön.

Låt oss titta på några positiva exempel.

Auberginer är en viktig gröda i Bangladesh men ofta förstörs hela skördar av skadeinsekter.

Bönder behövde förlita sig starkt på pesticider.

Vilket inte bara var väldigt dyrt,

men bönder blev också väldigt ofta sjuka.

Introduktionen av an en ny GM aubergine 2013 stoppade detta.

Samma BT protein som vi pratade om tidigare, den effektiva dödaren av insekter men harmlös för människor var modifierat in i dem.

Det här reducerade mängden pesticider på aubergines med mer än 80% vilket ledde till att bönernas hälsa blev bättre och deras inkomst ökade drastiskt.

Och ibland är GM det enda valet.

Under 1990 talet var papaya industrin i Hawaii under attack av “ringspot” viruset som hotade att utrota den Hawaiianska papayan.

Lösningen var en papaya genetiskt modifierad till att vara vaccinerad mot viruset. Utan det hade statens papaya industri kollapsat.

Dessa historier visar en väldigt begränsad applicering. 99% av alla GMOs vi använder just nu producerar pesticider eller är resistenta mot dem.

Det finns så mycket mer vi skulle kunna göra. Vetenskapsmännen håller på att jobba på GMOs som kan förbättra vår diet.

Plantor som producerar mer eller olika näringsämnen, som frukt med högre antioxidantnivåer som hjälper att bekämpa sjukdomar,

eller ris med mer vitaminer.

På en större skala försöker vi modifiera plantor mer resistenta mot klimatförändring,

plantor som kan bättre anpassa sig till oregelbundet väder och försämrade jords skick,

igenom att göra dem resistenta mot torka och översvämningar.

GMOs kan också inte bara reducera agrikulturens påverkan på miljön, men aktivt hjälpa till med att skydda den.

Vetenskapsmän jobbar på grödor som kan dra kväve ur luften som “mikrobieller”.

Kväve är ett vanligt gödsel men dess uppbyggelse förorenar grundvatten och accelererar klimatförändringen.

Plantor som samlar upp sitt eget kväve skulle fixa två problem på samma gång.

Överanvändningen i den moderna världen och bristen på det i de växande länderna.

Vi skulle t.o.m kunna modifiera plantor att bli super effektiva kol uppfångare som det amerikanska kastanjeträdet för att motverka och faktiskt reversera klimatförändring.

Med de verktyg vi har idag är vår fantasi den enda gränsen.

Världen äter nästan 5 miljoner kilo mat varje dag.

En utredning av FN tyder på att vi kommer behöva 70% mer vid 2050.

Vi skulle kunna växa den maten igenom att skövla mer och mer skog för att skapa mer fält och betesmarker och igenom att använda mer pesticider.

Eller så skulle vi kunna hitta ett sätt att göra det på marken vi har redan med mer effektiva metoder som GM grödor.

Att intensifiera lantbruk istället för att expandera den skulle kunna göra GMO till det nya organiska.

I ett nötskal, GMOs har samma potential att inte bara drastiskt förändra agrikultur men att också dämpa de negativa effekterna av vårt egna vårdslösa beteende.

GMOs kan vara vårt mest kraftfulla vapen att rädda vår biosfär med.

Den är videon tog mer än 600 timmar att göra, vilket skulle vara omöjligt utan Patreon stöd av våra tittare på Patreon.com

Om du skulle vilja stödja omsorgsfullt efterforskat innehåll gjord med kärlek så skulle det var väldigt hjälpsamt!

Och du kan få din egen fågel som en belöning.

Om du vill lära dig mer om genetisk modifiering så har vi fler videor som förklarar risker och möjligheter med denna teknologin och hur det kan påverka vår framtid.

Översättnings krediter står i video deskriptionen.