Video

Transkription

För över 40 år sedan beskrev Richard Nixon

droger som allmänhetens främsta fiende.

Början till en aldrig tidigare skådad kampanj, Kriget mot Droger

Idag kan vi se följderna.

Kriget mot Droger är ett stort misslyckande, med oavsiktliga men förödande konsekvenser.

Det har lett till allt från ett massfängslande i USA;

till korruption, politisk instabilitet och våld

i Latin Amerika, Asien och Afrika;

till systematiska brott mot mänskliga rättigheter över hela världen.

De negativa följderna har drabbat miljontals människor.

Allt detta samt att vi slösar miljarder dollar varje år

bara för att de i sin tur skapar och när mäktiga drogkarteller

alltmedan målet med Kriget mot Droger verkar mindre uppnåeligt än någonsin:

en värld utan droger.

Hur kunde detta hända?

Huvudstrategin i Kriget mot Droger är “inga droger, inga problem”

Så nästan all ansträngning de senaste årtiondena

har handlat om att förinta tillgången till droger

och att fängsla knarklangare.

Men detta förbiser den mest fundamentala marknadskraften,

tillgång och efterfrågan.

Om du reducerar tillgången av något utan att minska efterfrågan

går priset upp.

Detta kan minska försäljningen för många varor men inte droger

Droghandeln är inte priskänslig

Droger kommer att konsumeras oavsett kostnad

Effekten är att produktionen av allt mer droger uppmuntras,

fler handlare rekryteras, vilket ökar tillgängligheten.

Detta är också känt som Ballong Effekten: även om drogproduktionen eller

en större färdväg blockeras så förblir tillgången för brukaren orörd.

Ett perfekt exempel på detta är metamfetamin.

Den Amerikanska regeringen försökte stoppa all produktion av densamma

genom strikta regleringar av de kemikalier som används vid tillverkningen.

Detta pressade stora tillverkare ur marknaden

men den oavsiktliga konsekvensen blev att tusentals småskaliga verksamheter

startades över hela landet, mest i småstäder och på landsbygden,

genom att använda kemikalier som inte reglerades.

Som svar på detta ville några stater att minska tillgången

av hemmagjord metamfetamin genom att reglera ännu fler kemikalier,

vilket minskade de småskaliga verksamheterna drastiskt.

Men tillgången av metamfetamin förblev densamma.

Mexikanska knarkkarteller tog genast över och påbörjade stora produktions företagande.

Deras metamfetamin var t.o.m. bättre än deras föregångare

och de hade massor av erfarenhet av smuggling.

Så alla denna ansträngning gjorde bara produktionen av metamfetamin mer professionell,

drogerna blev starkare medan tillgången inte minskat alls.

Man kan inte vinna kriget på tillgångssidan.

Droger är inte bara vitt tillgängliga, efterfrågan är obruten

och några droger är renare än förr. Trots en budget på 30 miljarder dollar

har USAs Narkotikapolis haft en inverkan av mindre än 1%

när det kommer till att stoppa flödet av droger till USA

och inom USA.

För många minderåriga över hela världen är det lika lätt att få tag i illegala droger som alkohol.

Men det är inte allt.

Förbud må förhindra en viss mängd folk att bruka droger,

men i processen kan det skapa stora skador på samhället i sin helhet.

Många av problemen vi associerar med bruk av droger

är faktiskt orsakade av kriget mot dessa.

Till exempel, förbud gör drogerna starkare

Ju mer potenta droger du kan lagra på ett sånt litet utrymme som möjligt

desto mer kan du tjäna.

Det var detsamma under alkohol förbudstiden.

vilket ledde till en ökad konsumtion av starksprit istället för öl.

Förbuden mot droger leder även till mer våld och mord världen över.

Gäng och karteller har ingen tillgång till vårt juridiska system för att avgöra sina tvister,

så de använder våld.

Detta har lett till en ständigt ökande spiral av brutalitet.

Enligt några uppskattningar är antalet mord i USA

25-75% högre pågrund av Kriget mot Droger.

Och i Mexiko, landet på frontlinjen,

har uppskattningsvis 164,000 personer blivit mördade mellan 2007 och 2014,

fler människor än i både Afghanistan och Iraks krigszoner

kombinerat, under samma period.

Men där Kriget mot Droger gör mest skada på samhället

är i fängslandet av icke-våldsamma drog brottslingar.

Som exempelvis, USA,

en av de pådrivande krafterna i Kriget mot Droger,

har 5% av världens befolkning men 25% av världens fängslade befolkning,

i stort pga. av de hårda straff och sitt obligatoriska minimum.

Minoriteter lider särskilt av detta.

Afro-amerikaner utgör 40% av alla USAs fångar.

Och medan vita ungdomar är mer troliga att missbruka droger

är svarta ungdomar 10 gånger mer troliga att arresteras för drogrelaterade brott.

OK, men finns det något vi skulle kunna göra annorlunda?

Finns det en väg ur denna röra?

Under 1980-talet upplevde Schweiz

en allmän hälsokris kopplad till användandet av heroin.

Antalet HIV drabbade sköt i skyn och gatukriminaliteten blev ett problem.

Schweiziska myndigheter försökte en ny strategi: skademinsking.

De öppnade fria stödcenter för heroinbrukare,

där de kunde bli behandlade och stabiliseras.

Här kunde folk ges gratis heroin av hög kvalité

de gavs rena nålar och hade säker tillgång till injektionsrum,

duschar, sängar och medicinsk övervakning.

Socialarbetare hjälpte dem att hitta husrum och att hantera andra problem i deras liv.

Resultaten va ett markant fall i drogrelaterade brott

och två tredjedelar av människorna i dessa center ordnade jobb,

för att nu kunde de fokusera på att bli bättre.

istället för att finansiera sitt beroende.

Idag får över 70% av all heroinmissbrukare i Schweiz vård.

HIV har minskat drastiskt.

Dödsfall med orsak av överdosering har fallit med 50%.

Och drogrelaterad prostitution och brott har minskat enormt.

Så det finns metoder som inte bara är billigare

men också faktiskt funkar, istället för att skapa fler problem.

Drogförbud ledde till ett system som gick ut över mänskliga rättigheter,

kostade enorma summor och skapade en uppsjö av mänskligt lidande.

Allt i en jakt på ouppnåeliga mål.

Efter 40 år av strid är det dags att äntligen avsluta Kriget mot Droger

och gå vidare till något bättre.

Denna video är stödd av Open Society Foundations

och av tittarnas donationer via Patreon.

Om du vill lära dig mer om hur du kan påverka drogpolitiken,

kolla in “Stop the Harm”-kampanjen.

Vi har äntligen skaffat merchandise!

Om du vill ha din egen Kurzgesagt poster, T-shirt, mugg

eller klistermärke med små monster

kan du skaffa dem i DFTBA butiken!

Subtitles by the Amara.org community